Publicerat 1. juni 2024, 14:10
Första kvinnliga studenterna skickades hem från sin egen studentfest – pojkarna fick fortsätta festa
Av Fredrik Sjöstrand, Ystads Allehanda
För hundra år sedan tog fem flickor studentexamen vid Ystads högre allmänna läroverk, som vi i dag kallar Ystad gymnasium. De var skolans allra första studentskor.
– Någon jämställdhet var dock långt ifrån uppnådd. Det är först fram på 60-och 70-talen vi kan tala om en jämställd skola, säger Ingela Bergils, antikvarie på Klostret i Ystad
I en torr nyhetsnotis i Ystads Allehanda från den 17 maj 1924 står det att studentexamen ska avläggas på latinlinjen: ”6 ynglingar och 5 flickor. Det är som bekant första gången kvinnliga studenter utexamineras från Ystads h. allm. lärovärk”.
Att det var en historisk händelse behövde det inte ordas mycket mer om, enligt den tidens krassa nyhetslogik.
Men samhällets förändringar hade äntligen nått in i skolan. Av dessa får man en betydligt bättre bild när man läser Ystadsbon Greta Stadeners personliga berättelse. Hon var en av de första kvinnliga studenterna och hennes historia finns nedtecknad i fornminnesföreningens årsbok Ystadiana från 2006, ”Från latinskola till gymnasium”.
I boken kan man läsa Gretas beskrivning av studentfirandet: ”När vi, de fem första kvinnliga studenterna i Ystad, avlade studentexamen i maj 1924, var hela staden på benen. Man konstaterade, att flickor faktiskt kunde klara sig riktigt bra i konkurrens med gossar”.
Lite senare på kvällen på studentfesten i Norra promenaden blev dock studentskorna hemskickade av rektorn klockan 22, medan de manliga studenterna fick fortsätta festa med lärarna.
– Det gick ut ett allmänt dekret hur man fick bete sig som student, vad som var tillåtet, och det var olika för pojkar och flickor. Orättvist, så klart. Det finns ju ingen anledning att göra skillnad på pojkar och flickor på något sätt, men så var det på den tiden och även flera årtionden efter det, säger Ingela Bergils.
Hon arbetar på Ystads museer och har som författare och redaktör för flera böcker tagit sig an Ystads historia.
– Hundra år kan tyckas länge sedan, men det är det egentligen inte. Tänker vi tjejerna som går ut gymnasiet nu så pratar vi alltså om tiden då deras mormors mormor var i samma ålder. Fler generationer tillbaka är det alltså inte, och det är väl bra att påminnas om. Vi ska vara tacksamma för att saker och ting har ändrats.
– Vi ska också vara medvetna om att det inte var alla flickor eller ens alla pojkar som fick gå på läroverket under tiden efter 1924, eftersom det kostade en slant att gå där.
För att flickor skulle få gå tillsammans med pojkar på skolan var ledningen i Ystad tvungen att se till att det fanns en ”kvinnlig sakkunnig” som kunde ha hand om flickornas särskilda undervisning i gymnastik.
– Det var ofta militärer som hade funktionen som gymnastiklärare, och det ville man inte att flickorna skulle ha. Därför såg man till att det var en kvinna som höll i den här undervisningen, säger Ingela Bergils.
Redan 1870 fick kvinnor möjlighet att ta studentexamen i Sverige, men då som privatister – alltså för en privat lärare – och inte som elev på ett högre läroverk. Hon konstaterar att läroverket i Ystad varken var först eller sist i landet med att skriva in både pojkar och flickor.
I Ystad var det en man vid namn Knut Nihlén som 1921 föreslog att att flickor skulle få tillträde till gymnasiet. Han var trafikchef på järnvägen och väckte en motion i stadsfullmäktige, där han var ledamot. Han ansåg att flickor borde beredas samma möjligheter till utbildning som gossar. Vid det här tillfället var den högsta utbildningen som flickor kunde få i Ystad den som gavs av det åttaåriga flickläroverket.
Skrivelser gick iväg bland annat till kungliga slottet och oväntat snabbt – med dåtidens byråkratiska mått mätt – fick skolan i Ystad besked via Skolöverstyrelsen att hans majestät bifallit Ystads ansökan om att intaga flickor i det kommunala gymnasiet.
Exakt varför beslutsgången gick så snabbt har det spekulerats om. En av de mer kittlande teorierna rör inblandning av den dåvarande kyrkoherden i Ystad – som vid tillfället även satt i riksdagen – en kontroversiell och stridbar man som hette Sam Stadener.
Inte helt oviktigt i sammanhanget, kanske, var att hans dotter Greta Stadener var en av de presumtiva kvinnliga eleverna – och mycket riktigt kom hon med i den allra första årskullen som tog studenten i Ystad 1924.
Den gamla pojkskolans förvandling till samskola gick inte särskilt snabbt. 1925 gick 126 pojkar och 32 flickor på gymnasiet i Ystad. 1940 var fördelningen 83 pojkar och 61 flickor, och 1959 var det 171 pojkar och 130 flickor.
Det verkar hur som helst ha gått bra för Greta. Hon blev själv läroverksadjunkt på en skola i Lund, som ett resultat av sin gymnasieutbildning i Ystad.
Fotnot: De som vill veta mer om läroverk och gymnasieskola i Ystad har mycket att hämta i Ystadiana från 2006, ”Från latinskola till gymnasium”.
