Publicerat 27. december 2003, 15:33

Ystads stad gav 60 000 för Lundgrens palats

Artikel publicerad i Ystads Allehanda 2003, skriven av Bertil “Kitte” Persson

När Ystads stad köpte Lundgrens palats 1861 var köpeskillingen 60 000 kronor. Med ändringskostnader för 20 000 stod det rustat att ta emot 160 elever och framöver ytterligare 90. Men då fick man ta hjälp av nya lokaler. Först i guldsmed Holms fastighet på Stora Östergatan 25 och senare i Birgerskolan (öster om gamla brandstationen) som stod färdig 1890.

EN VISS VERKSAMHET

Så sent som på 1940- och kanske i början av 1950-talet hade skolorna fortfarande en viss verksamhet i Lundgrens boning. En del av gymnastiktimmarna på Norra och Östra skolorna var förlagda till den östra flygeln. På kvällarna intog Ystads Sportklubb lokalen för träning av brottning och boxning.
Det nya Högre allmänna läroverket för pojkar i norra delen av torget mottogs med blandade känslor. Bygget hade gått löst på en halv miljon och tvingat fram tilläggsanslag. För dyrt tyckte en del. Och 500 000 var ju en oerhörd massa pengar. Men de flesta var nöjda med resultatet och menade att de satsade pengarna verkligen gett något i utbyte. Projekteringen hade utförts av arkitekten Oskar Andersson från Helsingborg. Han hade utan tvekan skisserat en pampig byggnad som väl passade in i torgbilden och det var enligt YA inte att ta fel på byggnadskommitténs förnöjsamhet. Kommittén bestod av Emil A Borg, L M Neuman, Hjalmar Hoflund, A M Åkesson och W Winther.

“Läroverkets fanor fladdrade för vinden i den vackra januaridagen”, skrev YA i samband med invigningen. “Eleverna tågade med flaggor i händerna över Österportstorg för att ta den nya imponerande byggnaden i besittning”.

Även om Lundgrens palats nu stod tomt skulle det dröja ganska länge innan det åter blev en maktens boning. Hela sju års vatten hade runnit under Risabron innan stadens fäder kunde enas om att huset skulle bli Ystads nya rådhus. Det krävdes till och med en votering i stadsfullmäktige som slutade 15-15. Men eftersom ordföranden konsul Borg röstat för rådhus blev det så. 1921 invigdes härligheten under vilken landshövding Robert del la Gardie och borgmästare Johan Stenberg spelade huvudrollerna under samlingen i Knutsalen och marschen till Oscarstorget med musik i täten.

SAMLINGSPLATS

1885 skulle Oscarstorget inramas ytterligare. Ystads Arbetarförening, som tillkommit 1882 för att ta till vara arbetarnas, hantverkarnas och småföretagarnas intressen behövde en samlingsplats för sin verksamhet som omslöt över 100 medlemmar. En av dem var 18-årige skomakaren Fredrik Wilhelm Thorsson. 1883 upplät stadsfullmäktige mot betalning en tomt i hörnet av Jennygatan och Sandgatan (1900 omdöpt till Regementsgatan) och den 11 oktober 1885 kunde invigningen ske.
Folkets Hus kom att spela stor roll i det fackliga arbetet. De olika fackförbunden fick vardera ett litet kontor där medlemmarna betalade sina avgifter. På tredje våningen bodde vaktmästaren och på andra våningen fanns paradsalen med stort A, vägg i vägg med en lite mindre som följaktligen hette lilla a-salen. B- och C-salarna låg på första våningen innanför huvudentrén och i gatuplanet fanns också Folkets Hus restaurang med Matilda Jönsson som innehavare. På 40-talet kom fruarna Cederholm och Nord. De i sin tur avlöstes av Jan Hansson som ändrade namnet till Österportbaren. E-salen låg i en separat byggnad i Föreningsgatan.

ALLEHANDA LUSTSPEL

Folkets hus spelade stor roll också för musiken och som en revyernas högborg. 1910 bildades Folkets hus amatörsällskap som roade publiken med allehanda lustspel. Det stora glansnumret “När byskräddaren och byskomakaren skulle gifta bort sin dotter” drog tolv fulla hus. Gruppen förfogade över duktiga sångare som Helge Mårtensson, styrelseledamot i YIF och GV (Goda vänner) bland annat, och Frans Gröndahl, försäkringsagent hos Trygg. I klostervaktmästaren, parkföreståndaren och fullmäktiges ordföranden Kloster-Calle (Carl Andersson) hade man en skicklig regissör. Redaktören Elias Nilsson skrev revyer i vilka hustrun Anna Lindahl-Nilsson stod för ackompanjemanget.

NYÅRSREVYERNA

Socialdemokratiska ungdomsklubben Fred och Frihet bidrog i hög grad med aktörer till nyårsrevyerna. Många av klubbens medlemmar skulle skapa sig ett namn i politiska sammanhang. Där fanns Kurt Andersson, medarbetare i Aurora och senare Morgon-Tidningen och ännu senare Sveriges Radio, Lennart Geijer blivande justitieminister och Eric Anderson, så småningom stadsfullmäktiges ordförande i Ystad. För att nu inte tala om Erik Sjösten och Sigurd Tehå Thomasson. Två herrar med vässade pennor i både tal, sång och skrift, har Olle Svensson berättat i Ystadiana 1994.